Arkitekturhistoriska synpunkter



Alexandersgatans västra ända fick sin nuvarande form på 1830-talet när man började torrlägga Gloet och då Ehrenströms detaljplan utvidgades. Intendent Carl Ludvig Engel utarbetade en ny gatu- och kvartersplan 1837–38. Kvarter 96 blev rätt stort jämfört med stadens traditionella rektangulära kvartersstruktur. Detta berodde på att Västra och Östra Henriksgatan som gick förbi kvarteret stod i ett diagonalt förhållande till gatunätet i centrum. Kvarterets hörn hade rundats av på grund av det lilla torget vid Globrunnen. Alexandersgatan hade redan tidigare varit stadens viktigaste affärsgata. När den anslöts till den västra utfartsleden ökade värdet på tomterna längs gatan stiga ytterligare. Försäljningen av de nya tomterna började omedelbart, och de första husen byggdes på 1840-talet. De flesta husen var träbyggnader, vilket antagligen berodde på områdets fuktiga förflutna.



Plåtslagarmästare L. F. Graeffe löste in tomten vid Alexandersgatan 21 av Helsingfors stad 1845. Samma år blev ritningarna för byggnaden på tomten klara. Graeffe byggde först endast den mindre av de två bostadsbyggnaderna vid gatan. År 1860 var också den större bostadsbyggnaden och gårdsbyggnaderna enligt den ursprungliga planen klara. Byggnaden vid gatan var byggd av furu och gran och hade åtta rum med kakelugnar och franska tapeter, två varma tamburer, två kök, två förråd samt två trappor med verandor. Yttertaket var så klart i plåt. Byggnaden var inte uthyrd i detta skede.



År 1897 köpte Julius Tallberg fastigheten vid Alexandersgatan 21av Graeffes dödsbo. När han blivit ägare till tomten Alexandersgatan 21 beställde han byggnadsritningar av sin före detta bolagspartner och vän, byggmästare Elia Heikel. Fasadritningen gjordes av Åbobon Stefan Michailow. I Oy Julius Tallberg Ab:s arkiv finns ett gammalt, sepiafärgat foto av byggnaden, som på utsidan ser ut som ett nytt affärspalats vid Alexandersgatan. En noggrannare analys avslöjar dock att byggnaden inte finns i Finland. Texten på baksidan säger att den finns i Glasgow, Skottland. Hur fotot hamnat hos Julius Tallberg är ett mysterium.



Byggnadens fasadarkitektur baserar sig på de stora skyltfönstren på gatuplanet. Detta skapar ett intryck av att byggnadens fyra övre våningar ser ut att sväva på lätta glasrutor. Vid sekelskiftet var detta något alldeles nytt inom finländsk arkitektur, och de som fått klassisk arkitekturutbildning kunde inte förstå ett tänkande som baserade sig på en sådan inre struktur. De tre första våningarna präglas av kraftigt plastiska arkadbågar som utmynnar i kraftiga reliefdekorationer. Julius Tallberg beställde uppenbarligen dekorationerna av sin vän Roberg Stigell. Reliefmotiven är Smide och Arkitektur samt Sjöfart och Jordbruk. År 1888 hade Stigell för Studenthuset skulpterat Ilmarinen och Väinämöinen som liksom relieferna på Tallbergs hus var gjutna i betong. Stigell använde allegoriska figurer också i ett annat hus vid Alexandersgatan, nämligen i Lundqvists affärshus vid Alexandersgatan 13 som stod klart 1901. Där avbildar skulpturerna Spinning och Jakt. Även de muskulösa atlanterna på försäkringsbolaget Kalevas hus vid Skillnaden är gjorda av Stigell 1889.